Forskning
Fysik syftar till att beskriva olika företeelser som förekommer i naturen i form av enklare fenomen. Det yttersta målet är att hitta en förklaring till varför naturen är som den är.
Fysik omfattar ett brett spektrum av fenomen, från de minsta subatomära partiklarna, till de största galaxerna. Detta inkluderar de grundläggande objekt som allt annat består av. Fysik sägs därför ibland vara den "grundläggande vetenskapen". Förutom att den angriper fundamentala frågeställningar som kan påverka vår världsuppfattning spelar fysiken en viktig roll inom andra vetenskapsområden, speciellt matematik, kemi och biologi. Den är också ofta grunden för nya typer av uppfinningar och tillämpningar.
Fysikforskningen är både experimentell och teoretisk, och fysiker beskrivs ofta som antingen experimentalister eller teoretiker. Teoretiker försöker utveckla matematiska modeller som både stämmer med gjorda experiment och framgångsrikt förutsäger framtida resultat, medan experimentalister utarbetar och utför experiment för att testa teoretiska förutsägelser och utforska nya fenomen. Teoretiker och experimentalister arbetar ofta tillsammans med ett gemensamt mål. Det kan gälla fundamentala frågor och ske vid vid stora anläggningar som CERN, men ett intimt samarbete är också vanligt inom forskning i mindre skala. Vissa fysiker arbetar även framgångsrikt med både teori och experiment, eller i icke-traditionella tvärvetenskapliga forskningsområden.
Institutionen för fysik bedriver forskning främst inom följande områden:
Atom-, Molekyl-, och Optisk (AMO) FysikBiologisk fysikFotonikFysikdidaktikIcke-linjär fysik, plasmafysik och relativitetsteoriKondenserade materiens fysikRymdfysikStatistisk fysik och nätverk
Vår forskning stöds av ett antal forskningsråd och stiftelser, bland annat Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Kempestiftelserna, Kungliga Vetenskapsakademien och Wallenbergstiftelserna.
En lista på våra senaste publikationer kan hittas här.
Kolnanorör med endast en atom tjocka väggar har unika egenskaper som gör dem lovande att använda, till exempel i elektronikkomponenter.
Thomas Wågberg, forskare vid institutionen för fysik, har installerat solfångare på hustaket. Numera tar hans privata miljöengagemang också plats i hans forskning. Med hjälp av nanoteknik vill han ta tillvara på energi från solen. 